Love like in kindergarten
Livets stora funderingar och frågor
Spelas just nu: Inget, ser på film
Jag sitter och ser på the notebook och ja, jag ska nte ljuga, jag gråter mig igenom hela filmen. Att se kärleksfilmer är pain för mig helt enkelt, jag tycker om det jättemycket och jag älskar verkligen all kärlek och hur dom alltid får varann i slutet, men enda sen jag gjorde slut med min kille har det bara varit pain att se dom. Inte för att jag saknar honom utanför att kärlek inte är sådär lätt i verkligheten. I verkligheten är det oftast så att är det slut är det slut, man hittar inte tillbaka till varandra. Man önskar ju att det kunde vara så lätt som man trodde när man var liten. Man hittar en som man älskar över allt and that's that liksom, hur det än går så slutar det alltid med att man spenderar resten av livet tillsammans och inte nog med det, om man blir kär i någon så lyckas den alltid bli kär i en tillbaka, och för det tredje (no offence nu då) men finns det någon kille som är som en "movie guy"? Romantisk som bara den, redo att satsa allt på ett förhållande, vet precis hur kvinnorna vill ha det, svar nej! Det existerar inte! Det kan verka så från början när man just har blivit tillsammans och är nyförälskade och bara vill äta upp varann men efter ett år eller två så är det ett val man måste göra, kärlek sitter inte bara i hjärtat, det sitter i hjärnan också! Man måste bestämma sig för att man vill satsa och jobba på ett förhållande, och om inte det är ömsesidigt så funkar det inte.
Vet inte vad jag ville få fram med det här egentligen, lite ilska över att kärlek inte bara är så underbart som i filmer, och lite ilska över att kärlek inte alltid är ömsesidigt.
If you're a bird, Im a bird...
Tänk om det faktiskt kunde vara så, håller ni med?
Spelas just nu: Inget, ser på film
Jag sitter och ser på the notebook och ja, jag ska nte ljuga, jag gråter mig igenom hela filmen. Att se kärleksfilmer är pain för mig helt enkelt, jag tycker om det jättemycket och jag älskar verkligen all kärlek och hur dom alltid får varann i slutet, men enda sen jag gjorde slut med min kille har det bara varit pain att se dom. Inte för att jag saknar honom utanför att kärlek inte är sådär lätt i verkligheten. I verkligheten är det oftast så att är det slut är det slut, man hittar inte tillbaka till varandra. Man önskar ju att det kunde vara så lätt som man trodde när man var liten. Man hittar en som man älskar över allt and that's that liksom, hur det än går så slutar det alltid med att man spenderar resten av livet tillsammans och inte nog med det, om man blir kär i någon så lyckas den alltid bli kär i en tillbaka, och för det tredje (no offence nu då) men finns det någon kille som är som en "movie guy"? Romantisk som bara den, redo att satsa allt på ett förhållande, vet precis hur kvinnorna vill ha det, svar nej! Det existerar inte! Det kan verka så från början när man just har blivit tillsammans och är nyförälskade och bara vill äta upp varann men efter ett år eller två så är det ett val man måste göra, kärlek sitter inte bara i hjärtat, det sitter i hjärnan också! Man måste bestämma sig för att man vill satsa och jobba på ett förhållande, och om inte det är ömsesidigt så funkar det inte.
Vet inte vad jag ville få fram med det här egentligen, lite ilska över att kärlek inte bara är så underbart som i filmer, och lite ilska över att kärlek inte alltid är ömsesidigt.
If you're a bird, Im a bird...
Tänk om det faktiskt kunde vara så, håller ni med?
Kommentarer
Postat av: Paui
ja jag håller verkligen med. de var så enkelt när man var mindre eller det trodde man iaf. Jag vill också att de ska vara som i filmer och att de ska finnas sådana killar
Trackback
